Om mat, och att äta.

Okej, nu ska jag snacka lite allvar med er. Berätta om viktiga saker, sånt som gör skillnad mellan liv och död. För det är det den gör – maten. Äta bör man, annars dör man. Men om man inte vet vad man ska äta då?

Härom dagen så gick jag in på Aftonbladets startsida och bestämde mig för att räkna efter hur många artiklar som handlar om bantning. Och det var hela 16 stycken artiklar – på FÖRSTA sidan. Och sen tycker vi det är konstigt att vi är så vikt och skönhetsfokuserade nu för tiden. Jag skulle vilja påstå att det är konstigt om man aldrig ens känt av det. Så vanligt är det. För vad är egentligen ok att äta? Hur ska man egentligen se ut?

Låt mig ta er tillbaka en tioish år i tiden. Ungefär då light-produkterna entrade marknaden, och man sörplade light-läsk åt ena hållet och åt fettfri yoghurt åt andra hållet. Man propagerade för att kroppen inte var byggd att ta hand om så mycket fett som vi hade i kosten, och att det här skulle vara framtidens lösning på överviktsfrågorna. Och hur gick det?

Jo, det gick ju jättebra till en början. Folk gick ner i vikt. Fick sina guldstjärnor hos viktväktarna och levde loppan. Tills dess att kroppen deras till slut överreagerade på fettbristen efter ett visst antal år och föll tillbaka i gamla hjulspår, oftast ett par kilo tyngre än innan de började med light-produkterna.

Och nu har vi då kommit till en tid då light-produkterna är ute. Yeahh! Eller? Nej, just det, nu har ju LCHF kommit. Low Carb High Fat, vilket betyder att nu ska vi inte äta några kolhydrater längre, utan vi ska istället proppa i oss fet mat, det fettet som vi för tio år sedan så högt ratade.

Och nu, precis som då, så sägs det att det är den här ”dieten” som är den mest naturliga dieten, den som är utformad efter våra kroppar – det vi ska äta för att må bra. Och vet ni vad som är så skrämmande med det här? Jo, det är att folk verkligen TROR på detta. Men hallå! Öppna ögonen och se till hela historien – i ett helhetsperspektiv.

Jag säger absolut inte att man ska proppa sig full med transfetter, syntetiska ämnen, E-nummer osv. Nej, absolut inte. MEN, jag vidhåller det starkaste att man bör äta mat ur alla kostgrupper. Sen får det, enligt min mening, helst vara ”rena” och naturliga produkter – helst ekologiskt i så stor mån det går. Men frukt, bär, pasta, ris, potatis, rotfrukter, grönsaker, fisk, kött, fågel, mejerier och spannmål – det är alla saker som vi mår bra av att äta, i rätt mängder.

För jag kan nästan sätta mitt högra lillfinger på att vi kommer se konsekvenser av LCHF-trenden inom ett par år. De som går på den dieten kanske mår väldigt bra nu, det säger jag ingenting om, men jag tror inte på att det kommer hålla i längden. Jag är av tron att vi behöver både fett, kolhydrater, fibrer och proteiner. I lagoma mängder.

Är det så att man känner sig missnöjd med sig själv så tycker jag att man ska stanna upp och reflektera både en och två gånger över sitt liv. Hur ser helhetsbilden ut? Jobb, sömn, relationer, fritid, träning, barn, mat och hur du förlägger din tid. För jag tänker att allting i slutändan ändå handlar om balans. Det kanske handlar om att du sover för lite, har för lite egentid, måbra-tid eller att du alltid stressar runt för att hinna med din vardag.

Hur kommer det sig att vi hela tiden relaterar hälsa, mående och snygghet till att vara smal? Det är som att smal är synonymt med snygg. Vilket det absolut inte är. Och aldrig kommer att vara. Men samhället försöker hela tiden att intala oss det.

Jag vet att många inte ser på det som jag gör. Men försök att tänka på att det ni gör nu kommer att påverka er om tio år, och om tjugo år. Att det ni gör nu påverkar era barn nu, och om tio år.

Jag har i vilket fall bestämt mig för att aldrig följa någon ”diet”, utan alltid lyssna på vad kroppen vill ha – vad den är sugen på. Även om den vill ha choklad, popcorn, lax, pasta eller avocado.

Vad är era tankar och känslor kring detta? Berätta gärna!

Ps. Läs gärna Thérès inlägg om ”Det ätstörda samhället”.

 

Annonser

18 responses to “Om mat, och att äta.

  1. Utan kolhydrater klarar hjärnan inte av att utvecklas som den ska.. Alziemers kommer bli mer och mer vanligt utan kolhydraterna..

  2. Word!!! Håller med dig i precis allt. Kunde inte sagt det bättre själv. Det är ett helt sjukt fixerat samhälle som är just nu. Hoppas aldrig min dotter tar del av dessa artiklar, det är ju verkligen sjukt att de har 16, SEXTON, artiklar om bantning på FÖRSTA sidan. Sjukt, vrickat, snett. Hur kan de stå bakom det?? Jag äter allt (utom det jag inte tål då) och kommer fortsätta äta allt. Kollar aldrig LCHF-are på asien?? Där äts det ris dagligen och flera gånger om dagen och jag har aldrig sett en fet kines eller indier eller viatnemes??? Nä, det är sjukt tycker jag!! Kram

    • Ja, det är ett helt sinnessjukt utseendefixerat samhälle vi lever i just nu. Och tyvärr så är det inte många trender som pekar på att det håller på att vända. Jag tycker synd om alla ungdomar som måste hantera och lära sig att leva med idealet som det är i dag. Jag hoppas och tror verkligen att R kommer att fixa det bra! Och eller hur, det finns ju int många feta asiater, trots att de lever på ris och pasta.

  3. Jag är en tänkare liksom du och undrar ibland vart samhället är på väg. Vi jobbar för att konsumera saker för pengarna, saker vi egentligen inte behöver. Stress leder till dålig kost och i sin tur dåligt imunförsvar så man lättare blir mottaglig för förskylningar och magsjukor.
    Dagens människa är så stressad att den låter andra styra ditt liv istället för att känna efter och prova själv vad som passar dig.
    Jag håller mig borta från bröd och pasta (sedan 10 år tillbaka) då min mage inte alls mår bra av det däremot äter jag mycket ris och potatis. Unnar mig något gott när jag känner för det. Håller med ovanståend kommentar om asiater ( min mamma är därifrån). Allt handlar om balans och äta med måtta men är man stressad glömmer man lätt bort det och låter andra bestämma. Vilket är sorligt då faktiskt någon sitter och tjänar pengar på det.
    Sen har vi det där med vardagsmotionen i dagens bilsamhälle. En promenad på 1 timme om dagen. Gratis, miljövänligt och ger dig frisk luft. Och tar du det i samband med dagis och skollämning/hämtning blir det inte något stressmoment. Jag har inget körkort men lider inte över det utan alla andra verkar störa sig på det mer än jag. Då jag ser fler fördelar än nackdelar i det.

    Inser att man kan skriva hur mycket som helst om det.
    Önskar dig en trevlig dag.

    • Tack för din kommentar, MIa. Jag tror, precis som du, att vi skulle må så mycket bättre om vi kunde minska konsumtionen och ta bättre vara på oss själva. Om vi kunde börja röra på oss mer, få mer frisk luft, äta ren och bra mat och stressa mindre.

      Visst kan man skriva hur mycket som helst inom ämnet, det bara flödar i min hjärna!

  4. Kan ju så klart bara hålla med dig. Jag tror inte det finns någon ”diet” som långsiktigt och för hela befolkningen (generellt alltså) skulle vara bättre än tallriksmodellen. Det vill säga; ät lite av allt, mycket grönsaker, mycket äkta varor (alltså inget light och annat skit), inga förbud och din kropp kommer vara nöjd och glad.

    Ett av de största problemen jag ser med LCHF är att företrädarna tenderar att bli väldigt militanta. Jag har inga problem med att de äter enligt LCHF om de är nöjda och glada med det. Fine! Problemet uppstår när de kräver att myndigheter som Livsmedelsverket borde ompröva sina råd eftersom just DE mår så bra på LCHF. Företrädarna för LCHF har argument som vilar på case, enstaka fall, medan Livsmedelsverket MÅSTE grunda sina råd på genuin och omfattande forskning. De får äta hur lite kolhydrater de vill, men att Katrin Zytomierska blir smal och snygg på LCHF säger faktiskt ingenting om dietens för- eller nackdelar. Det är bara kuriosa.

    Oj, nu gick jag visst igång här märker jag, ber om ursäkt ;)

    Tack för ett bra inlägg, och kul att du länkar!

    • Precis! Tallriksmodellen ftw! Men med rena, fina och ekologiska produkter. Det mår vi bra av, tror jag.

      Nej, jag har heller inte något problem med att folk vill äta LCHF. Men det känns som att de som gör det ofta vill att ALLA ska göra det. Och de som inte gör det, de har liksom inte vettet i sig. Plus att det finns inte några som helst grunder till att det ska vara det bästa sättet att äta. Eftersom det inte finns någon forskning på det hela, precis som du skriver.

      Det är bra att du går igång, det gillar jag =) Och att du skriver, det gillar jag med!

  5. Håller med, helt och fullt!

  6. Lite tråkigt kanske med bara medhåll, men så är det. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv! Kanske är vi lika dig, vi som tycker att du skriver intressant!

    Förresten, har du läst ”Momo, eller kampen om tiden” av Michael Ende? Om du inte gjort det så bör du göra det! Den handlar inte om bantning, men om hur människan biter sig själv i svansen i jakten på tid. Så läsvärd!

    • Alltså, jag är ju glad att fler tycker som jag, då betyder det att det finns en aningen hopp för mänskligheten i alla fall ;)

      Och nej, jag har faktiskt inte läst den boken. Men jag har hört om den, att den ska vara bra. Så nu bara måste jag läsa den! Tack!

  7. Som en smal människa som alltid fått utstå andra människors avundsjuka när jag själv vela vara mer som dom….håller jag med! Som mamma till ett barn m svårbehandlad astma hoppar jag på här o tänker följa din blogg! Hoppas att du får må bättre snart! Här hemma ångar vi på med Ventolinet för tillfället :-(.

    • Hej Malin, så kul att du hittat hit! Men vad ledsen jag blir att ditt barn lider av svårbehandlad astma. Om det är något du undrar över inom ämnet så får du gärna fråga precis vad du vill!

      • Tack!!! Jag har inte astma själv, så för mej är det svårt att förstå hur det känns, även om det gör ont i mej att se honom dålig! Är det astma som gör dina lungor sjuka – eller något mer? Kram och skönt o höra att du sluppit ut från sjukhuset!

      • Jag förstår att det är svårt att förstå. Och som barn så anpassar man ju sig så lätt till situationer och förhållanden, så att då mår man inte SÅÅ dåligt av det. Jag tycker det har blivit svårare som vuxen. Så jag hoppas att lite av hans astma kanske växer bort, eller blir bättre.

        Jo, det är delvis astman som ställer till det för mina lungor. Men jag har även en reumatisk sjukdom som påverkar mina lungor och gör att de är mycket mer mottagliga för infektioner. Plus att jag har en kronisk bronkiolit. Så man kan säga att det är mer än astman som stör. Och har man ”bara” astma så finns det stora chanser till ett ”vanligt” liv där du mår bra.

        Kram!

  8. Heja Johanna!!! Jag äter också det jag vill och försöker röra på mig…. vilket stundtals går mindre bra… =)! Mina föräldrar har aldrig bantat eller pratat om att äta mindre och äta rätt när jag var liten utan vi har ätit vanlig varierad mat hemma och lyxat till det på helgerna och detta bär jag med mig. jag har haft kompisar som bantat och som tänkt mycket på vad de stoppar i sig och deras mammor har varit likadana. Jag tror att det spelar stor roll hur man som förälder förhåller sig till mat och jag vill vara en bra förebild som mamma och servera varierad kost!

    Lagom är bäst!!

    Kram

    • Jag tror att det gör mycket för barnen att ha en avslappnad inställning till mat och ätande. Jag själv har varit otroligt påverkad av mina föräldrars oroliga inställning till mat, och lidit av det långt upp i åldern. Men har äntligen hittat min egen balans och välmående kring mat och ätande. Känns skönt att det finns bra föräldrar som har en sund inställning till kosten, det behövs i dagens samhälle. Tack!

      Kram till dig!

  9. Pingback: Aunt Carol. |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s