Min arma mage.

Ptja, det gick ju inte riktigt finfint det där med att hålla sig borta från sjukhusvärlden. Nej, för min mage fortsatte att ge mig bekymmer under natten till lördagen och så även hela lördag förmiddag. Efter lunch på lördagen så kände jag hur feberkänslorna började smyga sig på och smärtorna eskalerade. Jag provade att ställa mig i duschen en stund för att se om det varma vattnet skulle kunna lindra lite, men icke.

Så det blev en sväng till akuten. Och väl där hände saker i ett förlopp som jag har svårt att återge, dels pga smärtor, dels pga att det gick så fort och dels pga allt morfin som jag fick för att klara av smärtorna.

Men i vilket fall så eskalerade både feber och smärtor med en hejdundrande fart. Jag fick se lillskrutt på ultraljud igen och det var ingen fara med hen. Nej, det var min mage som det var något tjall med. Och till slut så blev det faktiskt ganska så bråttom. Sådär bråttom så att de springer med sängen, och man får hjärtövervak, och de sätter nålar i båda armarna samtidigt, och kopplar upp dropp överallt – sådär bråttom så att läkaren med jämna mellanrum frågade om jag var med och om jag kunde andas. Ungefär så bråttom blev det.

Fast det var inte så allvarligt. Eller ja, det hade kunnat bli, om jag väntat ett tag till med att åka in. Men nu gick det bra – till slut.

Jag hade en riktigt riktigt illa förstoppning. Hela tjocktarmen och en bit in på tunntarmen. Så det blev vattenlavemang hela natten lång därefter. Och att göra det när hela magen är uppsvälld som en luftballong är så jävla smärtsamt att det inte ens går att beskriva med rumsrena ord. Jag grät, skrek, sa dumma saker, bad för mitt liv, slet nästan sönder min mors tröja, gick in i mig själv och grät lite till. I ungefär fem timmar. Så jävla ovärda timmar, tänker jag.

Kvällen därpå fick jag åka hem efter lite övertalning av läkaren. Och nu är det bättre. Och nu tänker jag aldrig låta det gå så långt igen. Och nu ska jag anmäla den läkaren som jag var till för ungefär en månad sen, när jag började få rejäla problem med förstoppning, men som avfärdade det hela med att ”du ska se att det går över, det är ingenting att oroa sig för, alla gravida blir mer eller mindre förstoppade”. My as.

Så nu börjar jag väl så sakteliga återhämta mig efter helgens bravader. Energin är ungefär lika med noll. Så idag tog jag bilen och for upp till Äppelbo. Här finns ett rum med en skön säng i ett tomt hus. Inga grannar, ingen sambo som väsnas och inga fåglar som rasslar på balkongen utan bara lugn och ro. Jag hoppas på att ha återfått lite energi till i morgon. Kanske.

Annonser

14 responses to “Min arma mage.

  1. Men jösses. Vad du måste gå igenom. Hela tiden. Skönt att det verkar ha blivit bättre nu iallfall! Och att lillknodd mår fint!

    Hoppas att du finner lite energi i Äppelbo. Det låter fantastiskt mysigt hursomhelst.

    Kram!

    • I know. Det är inte riktigt helt roligt kan jag säga. Inte alltid. Men det är skönt när det går bra! Det är det verkligen. Och det är såååå skönt att lillskrutten mår fint. Det är viktigast.

      Kram!

  2. Hu, vilka dygn! Skönt att allt var bra med lillskrutt men så synd att du måste gå igenom det där. Vila lugnt!

    • Ja, mycket skönt att allting var bra med lillskrutten. Det var absolut viktigast. Tack! Jag ska vila så mycket jag kan nu!

  3. Så jobbigt för dig, att det ska hända dig av alla människor…??? Skönt att det gick bra under omständigheterna och hoppas att det absolut aldrig händer igen. Förstoppning är inte kul alls, man mår fruktansvärt dåligt på så många sätt när magen inte funkar som den ska.

    Tusen kramar!!! <3

    • Ja, jag vet… det är riktigt surt! Och nej, det får minsann aldrig hända igen. Det var bland det värsta jag varit med om.

      Kramar, kramar!

  4. Skönt att höra att det har rett upp sig igen och att ni båda mår bra, i varje fall att bebisen mår bra och att du mår bättre. Kan du inte få något för magen så du slipper förstoppning?
    Vila ordentligt nu och ha det riktigt bra.

    Kram

    • Ja, myyyycket skönt! Och nu har jag en lite ”starkare” medicin för att försöka hålla magen igång. Det är bara det att den inte riktigt är testad på gravida =/ Men jag måste ju ha en fungerande mage!

      Kram!

  5. Visst, det är vanligt att gravida blir förstoppade. Men alla blir det inte. Och med din historik så bör ju läkarna hålla ett extra öga på dig, jävla slarvtyp du träffade på! Skönt att det löste sig iaf.

    • Ja, den människan har jag inte mycket till övers för. Hon betedde sig riktigt illa hela besöket igenom, var arrogant och nedlåtande. Så nej, henne vill jag aldrig ha mer att göra med.

  6. Nämen!! Stackars dig!!! Vad du råkar ut för hela tiden! Tycker faktiskt synd om dig <3 Hoppas du mår bättre nu. Och skönt att beben mår bra! Kramar

    • Jag mår mycket bättre nu, och bebis mår alldeles utmärkt. Nu hoppas vi att det får vara så resten av graviditeten.

      Kram!

  7. Du kära värld vad jobbigt!! :( Blir så ledsen för din skull… men samtidigt så GLAD att du och lillisen i magen mår bra nu igen! Men HUVVA, det lät hemskt. Nu håller du dig frisk framöver, right? Kram!

    • Ja, lite meckigt var det, och inte alls särskilt skönt. Nä, det vill jag inte göra igen. Och ja, nu är det friska tider som gäller. Indeed!

      Kram, kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s